Efter att ha köpt datorn har det gått upp för mig hur det kommit sig att jag varit så hurtig de senaste månaderna. Nämligen faktorn att jag inte har haft en dator. Jag har inte haft en burk med knappar att fastna vid varje morgon som jag sedan inte släppt ur sikte förrän dagen har gått mot sin ända. Med ny dator i närheten börjar jag åter igen fastna i gamla mönster. Idag har jag till exempel endast använt benen för att gå till vattenkokaren och tillbaks. Matlagning har jag heller inte prioriterat, men och andra sidan gör man inte av med så mycket energi när man ligger i soffan med datorn på magen och plöjer Prison breakavsnitt. M kom och försökte få med mig ut på en promenad men inte ens hon kunde få min stagnerade kropp att avvika från interiören. Tur var det väl att jag lovat min kära far att hälsa på under kvällen annars hade jag antagligen fortfarande inte andats annat än fläktluften som datorn avger.

Tur man fick lite social kontakt de fem minuter man var utanför dörren.