Bröllopsinspiration
http://www.youtube.com/watch?v=4-94JhLEiN0
Dessvärre gick det inte att bädda in filmen här så ni får anstränga er lite själva och kopiera länken.
Nu drar jag mig mot sydligare breddgrader och ger mig på tre jobbnätter. Over and out.
Cobra och Tikka Masala
Igår brändes det lilla som var kvar av lönen på frölunda torg. Man blir lite bekväm när man bor två hållplatser därifrån. Det finns liksom ingen riktig anledning att åka in till den stora staden när man har allt man behöver på torget. Jag kom hem med två tröjor, två t-shirts, ett par örhängen och ett par skor. Nu är det fattigmansdagar som gäller igen.
Kvällen spenderades först på New Dheli där jag gjorde min indiska matpremiär. Efter det styrde vi kosan mot kellys där vi drack billig men ack så god öl.
Imorgon är det jobbdags igen. Usch, gillar inte det här sommarschemat. Var tog alla långledigheter vägen?
Födelesedagsbarnet har efter 26år inte lärt sig att det är fult att peka finger!
Efter jobbslit kommer...
(saknas på bilden; donuten med strössel som jag redan ätit upp. Mums!)
martin.gunvald.martin.gunvald.martin.gunvald.martin.gunvald.
Morgondagen bjuder på indisk mat och firande av Stella Dekadent. Innan dess hoppas jag hitta en tatueringsstudio med drop-in. Är grymt sugen på ett visst motiv som ska sitta på underarmen.
Nu ska jag återgå till mitt beckmaraton. Gunvald rock my world!
Ge-kås och konstiga piller
Affären har ju sina ljuspunkter också. Annars skulle man ju aldrig styra kosan dit. Den här gången kom jag hem med två t-shirtar (på tok för stora..), en johnny cash dvd, utrustning till en hemlig present, lax , hovmästarsås och lite andra förbrukningsvaror.
Jag har även hunnit med en sjukilometers jogging tur. Den här gången med hjälp av de där konstiga pillerna jag nämnde i förrförra inlägget. Det var nog första och sista gången. Inte det att dom inte verkade - jag blev knappt trött. (Bara det borde vara varning nog)
Däremot googlade A dom och fick fram att de innehöll testosteron samt preparat som "inte än" klassats som dopingmedel, men på god väg att göra det.. Jag gör som Sverker Olofsson, öppnar den gröna tunnan och slänger ner burken med en kritisk blick.
Jag lovade ju en bild på håret. Jag vet, det är en repris av mitt hår år 2007 men i lite mindre tappning. Kalufsen på golvet kom dock ifrån en rejäl uttunning av baksvallet.
Bad hairday
Med denna kalufs avklippt så kan man tro att jag rakat av mig allt hår.
Imorgon kanske ni får se vad gulletussan gjort med mitt hår.
För att ni ska få en sann bild av exakt hur mycket hår det är så kommer här en jämförelsebild med ett stycke barnfötter med tillhörande mors fötter...och nej, det är inte Kevins!
(Du bör ha sett Mia & Klara för att förstå vad jag babblar om)
Update!
Förutom att irritera både mig själv och lönekontoret så har jag varit barnvakt, lekt motionär och grävt ner mig i beckfilmer.
Är det någon som har hela beckboxen så lånar jag den gärna!
I torsdags var jag alltså barnvakt åt lilla Smilla. Det började med att hon ville spela "kåker". Självklart är moster alltid redo att spela lite poker, även om Smillas variant innefattar ganska grava regeländringar. Dessutom kan reglerna ändras under spelets gång. Alltid lika spännande. Efter kortspel och ca fem koppar varm choklad så var det dags att hyra film. Jag hade hoppats på en Astrid Lindgren rulle. Det var inte alls vad Smilla hade tänkt. Tillslut enades vi om hundpensionatet. Väl hemma så visar det sig att damen i videobutiken lagt i fel film. Istället för att se på massa gulliga hundar så får vi följa The Cheetaz girz resa mot stjärnorna. Det hade säkert vart jättebra, om Smilla varit tio år äldre.
På morgonen blev det badkarsbadande innan det var dags för lilla loppan att åka hem igen.
Projekt beach 20...nånting går bra. Jag är mäkta imponerad över att jag fortfarande orkar hålla igång. För att sätta lite extra guldkant på träningen så har jag nu beställt proteinpulver och några suspekta piller. Min mor har också fått träningsfnatt efter att ha sett Melanie B's sexpack i expressen. Hon är dock lite mer optimistisk än mig och skröt stolt över att ha gjort tjugo sit-ups häromdagen. Enligt henne kunde hon redan känna att byxorna satt bättre än tidigare.
Jag tror jag har blivit lite för bekväm sedan jag skaffade crosstrainern. Det är svårt att uppmuntra sig själv till att gå ut och springa när man kan stå på den och träna medan man ser en bra film. För att inte svika löparskorna helt så har jag nu två gånger i rad sprungit ute. Fan så mycket jobbigare det är. Blir inte min löparkamrat utskälld så tänker jag tysta hemska tankar om alla jag möter. Igår lät det te.x såhär i mitt huvud "Akta dig gubbjävel annars springer jag ner dig och dina fula korta jävla byxor". Efter passet är jag dock gladare än en hund på lyckopiller.
Nu är ursäkterna för en inaktiv blogg slut och jag ska försöka leverera en gång om dagen istället för en gång varannan vecka. Tjo tjim!
Har fåfängan några gränser?
Trots denna insikt så ser jag ändå positivt på det hela. Det är väl viktigare att göra sig fin för sig själv än för andra? De andra har ju ett eget ansikte att titta på i spegeln.
Personlighetstest
Här är resultatet:
Min personlighetstyp:
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.
Karriärer som skulle passa mig:
Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare.
Jag tycker nog att det stämde ganska bra. Speciellt "Entusuastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer". Angående yrkena så har jag ju varit inne på både psykolog och sociolog. Enligt mamma har jag även som liten uttryckt en önskan om att bli präst.
Här hittar du testet: http://se.41q.com/
Fittan sticker fram
Hur tänkte hon?
Lite ny interiör
Lördagens missöde
Jag och min kära löpkamrat gav oss i allafall iväg söderut. Vi hann under turen dit fråga cirka fyra stycken om vägen. Samtliga tillfrågade skakade på huvudet och verkade tycka att vi var knäppa som skulle ta oss dit utan färdmedel. Vi trotsade alla tveksamma åsikter och fortsatte springa. Efter cirka en timma fylld av svett, flåsningar och uppgivenhet skymtar vi någonting som liknar hav. Väl där inser vi att det är en småbåtshamn och alltså badförbud. Som tur är fanns det vatten så vi kunde fylla på den förlänge sedan tomma vattenflaskan.
Det är väl bara och vända tänker vi. Kruxet är bara att vi inte vet vilken väg vi kom ifrån. Vi frågar en kvinna om vi är på rätt väg för att komma till Frölunda Torg. Denna bara skakar på huvudet och dirigerar iväg oss i en helt annan riktning. Under loppet av en halvtimma passerar vi fyra olika busshållplatser som alla talar om för oss att det med buss tar 10 min till Frölunda Torg. Vi har alltså sprungit i en halvtimma utan att komma någonstans. Humöret dalar i takt med att energin försvinner . Jag är ju inte direkt känd för mitt goda tålamod så ni kan ju bara tänka er vad min kära löpkramrat fick utstå.
Vi kom i allafall hem. Efter 2,5 h. Detta måste betyda att jag kan ta det lugnt i minst en vecka. Nästa gång ska jag ta med mig pengar så jag i allafall kan ta bussen hem om jag kommer till stadsdelar jag aldrig hört talas om tidigare.
Strategier på badstranden.
Jag är väldigt nöjd med dagens plats.
Aftonen har spenderats på Liseberg. Jag fick ett årskort i present av jobbet och detta har jag tänkt utnyttja till fullo. Till skillnad från måndagens besök så var det denna gång dags för de vuxna att leka. Det blev mycket hjulsnurrande, en blöt åktur i FlumeRide, bordshockey och konsert med Fibes, Oh Fibes! . Härligt att få vara tio år igen och armbåga sig fram till sitt lyckonummer vid chokladhjulet. Jag och AB kom dock fram till att de som vinner mest godis är de som...... ser ut att behöva det minst. Eller så inbillade vi oss det för att vi själva aldrig fick strosa vidare , stolta och kaxiga, med en meterlång chokladsask under armen. Jag menar, de fem ploppkakorna, dvdfilmen och påsen gott & blandat som jag vann kioskar vem som helst i sig på en halvtimme.
När livet leker..
och allt som behövs under dagen ryms i den här...
Löptur och stekning.
Nu mina kära läsare ska jag chocka er genom att berätta om tisdagens bestyr. Jag förträngde nämligen allt vad lathet heter och gav mig iväg på en nästan 5km lång löptur. Ni marathonlöpare kan sluta läsa här. Jag vill fortfarande leva i tron att denna distans håller världsmästarklass. Efter löprundan la jag mig på spikmattan och fick ett härligt avtryck av smärta på min rygg. Gud va jag mådde bra efter denna bedrift. Varför kan inte känslan som uppkommer efter en löptur visa sig lite redan innan man springer. Det hade varit så mycket lättare att komma iväg om man fick en liten preview av endorfinstimulansen som fysisk aktivitet ger.
Gårdagen bjöd också på svett, men av helt annan anledning. Nämligen en hel dags stekning på stranden. Jag har bestämt mig för att utnyttja mitt niokronorsfynd till fullo. Den har nu gjort avtryck i form av vita ränder på både bröst och rygg. Det är härligt att vara på stranden. Se, lyssna och kommentera alla andra medan man tror att man själv är osynlig och inte alls en strandad säl som sett solljus för första gången i år. Förutom stekning satte vi även samtliga barn i arbete. Jakten efter den försvunna ringen startade men fick dessvärre inget lyckligt slut. Detta trots alla cyklopbeklädda barn och hjälpsamma mödrar.
Nu ska jag samla energi för att ge mig ut på ytterligare en löptur. Varannan dag är det sagt... Jag vet inte hur länge det kommer hålla men det vore väl synd att ge sig redan andra veckan.
