För att hinna med så mycket som möjligt idag så steg vi upp relativt tidigt och tog tag i det värsta av det värsta; vinden. Efter någon timmes röj insåg vi att 85% av det som fanns uppe på vinden var sånt som skulle slängas. Man kan undra hur det hamnat där uppe om det mesta nu var onödigt krafs. Svaret måste vara att det tar mindre energi att ta sig upp på vinden än det gör att åka till tippen. Denna dag kom vi dock inte undan ett premiärbesök på tippen. Men inget ont som inte för något gott med sig. Här i Göteborg så får man sex fria besök per år och hushåll. Avgiften efter att man haft sina frirundor ska vi inte tala om och det kommer heller inte bli aktuellt för oss. Idag hann vi med tre rundor, vilket innebar ett halvt möblemang. Den tredje rundan blev både jag och Anna en aning häpna. Vi hade tagit med oss fyra antika fina stolar som vi inte tycker är särskilt bekväma att sitta på men som är väldigt fina att titta på. På återvinningscentralen möts vi av en ungkille (sommarjobbare?). Vi förklarar att vi vill skänka stolarna då både stadsmissionen och myrorna har insamling där vi just parkerat. Den unga killen svarar på knagglig svenska att det nog inte är någon som vill ha våra stolar. "Folk vill ha färska saker, ni vet." Jag hindrar mig själv från att berätta vilket svenskt arv som förgås i och med att dessa stolar kastas och kör istället vidare till containern...
Väl hemma tyckte Anna att det var dags för en löptur. Trött och hungrig slängde jag i mig en proteindrink och drack en halv liter vatten. Detta skulle jag inte gjort. Efter lite mer än halva rundan får jag en ihärdig håll som vägrar släppa. Jag hade även just läst att håll beror på att syret inte kan transporteras ut i blodet. I mitt hypokondriska huvud svävar tankar om vad som händer om syret nu inte heller kan ta sig upp till hjärnan. Jag stannar. Efter en stunds promenad var jag dock pigg som en lärka (kanske inte riktigt..) och vi sprang vidare.

Resten av kvällen ska jag hålla mig till det jag är bra på, ligga i sängen och plöja SATC-avsnitt!